Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.

jag känner ingenting. jag känner mig tom och ja helt jävla fucking borta. det känns som om hälfen utav mig saknas. jag tror den delen stannade för att övervaka dig, så att verkligen inte försvinner helt ur mitt liv.





du behövs i mitt liv!

många människor lever i en bubbla. en bubbla som bara en själv kan kontrollera över. En bubbla där dagarna ser exakt lika ut dag ut och dag in. genom alla år. den bubblan kan rent ut sagt suga kuk... ja jag menar det, jag vet inte hur jag ska uttrycka mig. jag vet inte hur jag ska beskriva den känslan jag har inom mig. jag är 17 år. jag lever ett liv i en lite håla. en förort vid namn märsta. bara det säger att mitt liv suger. någon gång om året, kanske sisådär två-tre gånger gör jag något utöver det vanliga. jag reser till ett ställe som inte alls behöver ligga långt bort. men huvudsaken är att jag fårträffa nya männskor. iblandhänder det att det går ett år utan att jag gör något sån här, men offtast händer det varje år. dessa gånger är jag sjukt taggad innan, man snackar med kompisarna som ska med, taggar till, lyssnar på bra musik. dagen innan jag ska åka får jag ALLTID ångest, det spelar ingen roll vart jag ska åka det spelar ingen roll vad jag ska göra. jag får bara ångest. en ångest känsla som gnager sig från ryggmärgen och utåt. när jag sedan måste åka iväg är jag ofta på dåligt humör, även om jag kanske kan spela bra så är jag oftast på dåligt humör när jag åker.


men sen... sen händer det något. det är som om en helt ny värld öppnas för mig och jag kan inte kliva ner från den tron jag står på och bara tittar ut över allt underbart som händer. jag känner verkligen att jag är in the zone. det känns som om inget kan stoppa mig, ingen kan hindra mig från att göra saker som jag inte skulle göra i vanliga fall. jag skulle tex kunna springa naken inne på ICA eller varför inte ställa mig och hålla tal på en resturang. eller vara uppe flera dagar i sträck utan att sova. jag kan sitta i flera timmar och rabbla upp saker som jag skulle kunna göra. när jag då är i min speciella bubbla kan jag inte tänka på att jag vill vara någon annanstans i hela världen. jag kan inte föreställa mig hur det är att vara "hemma" och gå i skolan, plugga, städa, sova, vakna... ja duvet allt det där vanliga som man gör varje dag när man är hemma. det funkar inte.

när jag sedan är påväg hem är det som om min bubbla har sprängts och sugits ner i ett avlopp. jag har ingen ork kvar till att tänka på vad som kommer hända när man kommer "hem". jag orkar inte föreställa mig en vanlig vardag utav det tråkiga livet "hemma". det livet suger. när jag sedan kommer och och upplever det vanliga tråkiga vardagslivet "hemma" så fattar jag inte hur jag kan stå ut med mig själv dag ut och dag in. varje dag ser exakt lika dan ut, lika tråkigt och grå. det är som om någon stannar tiden när man är "där borta" och sedan helt plötligt så har man fått din del utav dosen.


det jag vill säga är att jag vill bort, jag vill bort långt långt långt härifrån, jag orkar varken med skolan eller dessa äckliga människor som lever i denna värld. denna del av världen där ingenting händer. där folk hittar på rykten för att ha något att prata om. där folk bråkar, där folk säger att man hatar varandra, där det finns massa krav och måsten hela tiden.

nej jag har ingen lust längre, tro mig. jag lider varenda jävla dag som går.
men om 1 år och 47 dagar kommer jag stå med min vita mössa på huvudet och bara njuta. jag ska njuta av varje sekund av mitt resterande liv när jag äntligen slipper skolan och bara kan resa resa och resa.
för i svearike vill jag inte leva och inte heller dö!

rättskunskap, ja okej det är tråkigt. någon som tycker något annat?

nej jag tänkte väl så också.

idag blir det långdag i skolan. 11.15-22.00. okej jag vet vad ni tänker... sjukt lång dag. men så farligt är det inta. slutar 15.30 men hinner inte hem imellan skolan och teatern 18.40 ikväll så det blir middag med clara & co efter skolan. myyysss!

engelska NP idag också, suck! Kommer ju inte klara det men vafan, som jag brukar säga... "jag gör mitt bästa iallafall".
ähh skit samma!

lunch med katja, ankan och lollo idag också. mysigt.
har ju inte träffat min älsklingsanka på huuuuuur länge som helst.

imorn blir det en sväng på stan också med *jonatan, såååå mysigt. har inte träffat henne på stört länge. 
sen är det valborg också.. på torsdag. ska bli sjukt kul. uppsala! 

nej nu måste jag plugga också. rättskunskap var det. suck! 

ja jag har mått dåligt. jag har haft det jobbigt, jag har varit ledsen. jag har tänkt at livet är pissjobbigt och ja jag har tänkt ännu värre tankar. men ibland känner jag faktiskt just så. jag känner ibland at jag kanske skulle passa bättre någon annanstans. kanske på ett ställe där allt är svart eller vitt eller gud vet vilken färg det är. ja just det, gud kanske vet vilken färg det är på den där andra sidan.

men iallafall. idag har jag haft en toppendag. jag hade iofs lite panik imorse och kanske att jagblev lite tårögd inför min engelskalärare. men efter det... ja då hade jag världens mest intressanta psykologilektion om drömmar. hur kul som heslt. och självklart blev det inte sämre när jag fick hur mycket beröm som helst utav min tyskalärare. 

shit, jag kokar.... jag är så glad idag! kokar kanske är fel ord att använda?! 
och sämre blir det inte heller när jag tänker på att jag ska åka till ÅRE inatt. japp inatt kl 00.00 bär det av mot åre fjällby. det kommer bli hur galet som helst eftersom att jag åker med världens mest partytaggade brudar. plus att fågelsrämman och huliganen ska med ;) gud vet vad som kommer hända där borta. jag vill inte ens tänka tanken. nej nu ni, nu ska jag fortsätta med packningen.   

kan man får mer ångest när inlämningslistan av skolarbeten är tvåsiffrig och man ska åka bort över en weekend? nej, jag vet hur det känns. jag har hur mycket som helst att göra under tre veckor framöver, det är nationella prov i engelska och matte, det är inlämningar om allt mellan rättskunskap, psykologi och idrott och hälsa. ja jag har en smula ångest i baktanken.
när man tänker att man inte kan må sämre så dyker det alltid upp nya problem. det är inte bara skolarbetet min ångest kommer ifrån, ja mår heller inge bra hälsomässigt, migrän och illamående är en konstant känsla jag har.

ibland känns det som om jag bara vill försvinna bort från allt, att inte behöva känna alla krav och måsten skulle vara en dröm som blev verklig för min del.
jag vill bara bort, snälla ta mig härifrån!

frågan är varför man sitter och bloggar typ 06.10 på morgonen en måndag? att jag ens tar mig upp är ett under och att jag sedan blir klar så fort att jag hinner sätta mig och blogga är ännu mer konstigt.
ännu en hemlighet är att jag för en gångs skull har ätit frukost, detta betyder att jag gick upp skit tidigt, ja sisådär 05.10 ringde klockan.


är jag sjuk eller bara allmänt konstig?
tål att tänkas på.


sitter och funderar lite också, eller okej ja, jag räknade ut hur många dagar jag har kvar i skolan. pga resor och lediga dagar har jag endast 32 dagar kvar i skolan tills sommarlovet, är inte detta helt fucking underbart? jag ryser. och med tanke på att många säger att tvåan på gymnasiet är det jobbiaste året är jag ännu mer glad efersom jag snart har klarat av detta tuffa år.

nej nu måste jag nästan dra mig mot stationen.

jag mår så sjukt dåligt, fattar egentligen inte hur jag orkar sitta framför datan. men ja, det är väl håkan som får mig att fortsätta kämpa. sitter just nu och lyssnar på För sent för Edelweiss. det sjuka är att jag faktiskt sitter och pluggar samtidigt. fick ny energi när jag loggade in på online och såg att jag fått mitt betyg på isvaksanalysen, MVG!! kanske inte världens svåraste sak att få mvg på men om jag inte fått det hade jag bara fått ångest.

ha sovit från kl 14.15 idag också så lite överskottsenergi har man ju. men tror iaf att jag blir hemma imorn från skolan också. bättre att bli helt frisk.
nej nu blir det nog lite te och sen sova.. försöka iaf..

är det meningen att en människa ska sitta still och inte behöva gör något, jag blir bara så rastlös.
har varit igång hela dagen och städat, promenerat, tvätat och mycket mer. men såfort jag sätter mig ner och tar det lugnt kryper det i kroppen. jag blir så rastlös och vill göra något på en gång. jag försökte lägga mig ner för att somna i soffan men nej.. det funkade inte det heller. jag blir bara så trött. har städat, tvättat... vad finns det att göra mer? kanske ska ta och rensa garderoben?!?!




tål at tänkas på.

jag kan inte förklara hur jag mår. jag vill inte förklara hur jag mår. jag vill inte förklara något. jag vill bara att alla ska se. jag vill att alla ska se hur jag mår. att se det och känna det. för det va sjukt länge sedan jag mådde såhär bra. det går inte att beskriva känslan över hur jag ser fram emot det här året. det här året tillsammans med mina älskade vänner. det finns inga ord. jag vill bara att alla ska se och känna precis det som jag ser och det jag känner.
det är början utav aprilmånad och solen har tittat fram några gånger dom senaste dagarna. jag har påsklov och behöver inte ägna en endaste tanke åt skolan, att sitta och må såhär bra och lyssna på håkan.... det kan inte bli bättre. jag njuter. att veta att jag har så mycket att se fram emot gör saken bara ännu bättre. jag menar när man hör ord som; åre, valborg, hultsfred, göteborg, maggan och thailand så akn året inte bli mycket bättre.

Jag vill att alla känner som jag, för jag mår så jävla bra!