Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.

jag hade tänkt att skriva världens längsta blogginlägg. men... jag vet inte om jag orkar.
just nu känner jag ig trött. jag känner mig full och trött. okej kanske inre jätte full men iallafall jätte trött. ikväll har jag umgåtts med helt underbara människor. tack ska ni ha!
mindre kulär att jag ska upp om typ två timmar. suck! aja så är det iallafall. kommer vara riktigt trött imorrn.

saken är den att jag varken vet ut eller in. jag vet inte vilket liv jag lever. jag vet inte vadjag ska göra. ja just det... jag vet ingenting. jag känner mig helt tom och helst av allt skulle jag bara vilja försvinna. bort från allt skit i den här jävla hålan.
jag vill bort från allt som har med märsta att göra. eller kanske rosers... att leva i en håla som ligger 4 mil norr om sthlm är inte kul. vi ligger alldeles för nära arlanda (vilket kan vara skönt när man flyger) för vårat eget bästa.

jag vill lägga mig i min säng och sova och aldrig mer vakna upp. kan inte människor få gå i ide som björnar gör? why not liksom? fan.. egentigen skulle jag inte skriva det här men fan... blogga kl (alldeles för mycket) på natten är typ det bästa som finns.
fan nejnejnej... jag vill inte vara med längre.


den här kvällen blev bara kanske lite för mycket. menmenatt duscha och sen sova kanske vore en bra idé.
jag som verkligen ville skriva det längsta inlägget någonsin.
nej sova va det.. lite kasnke. nej fan. sova tills jag vaknar vore skönt för både mig och... ja den som vill!
åh aja god natt!