Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.

Idag var en bra dag, och som ni allr förstår när jag skriver "var" så har den förändrats ganska drastiskt.
Det är nämligen så att jag inte vill skriva det här offentligt i bloggen så jag gåller tyst men jag vill ändå beskriva min vrede genom att säga att jag har gråten i halsen just nu, när jag sitter och skriver detta. ALLT behöver inte värsta grejjen liksom, det är just en sån sak som jag blir så trött på. Att allt sk abli så fuckin stort och värsta grejjen. Fan lev livet oich ta dagen som den kommer, varför det alltid bli någonting extra? Just en sån sak. Som jag blir arg över sk man inte bli arg på men shit det är såhär varje gång, och då menar jag varje gång. OCh ja nästa gång förväntar jag mig något annt! Något annt än det vanliga!!!!