Dubbelmoral or what?
Om jag ska vara riktigt jävla ärlig måste jag fått säga att jag lider varje gång jag sätter mig en data fö att skriva i min blogg. Däför förstår jag inte varför jag har den. Varje gång jag sätter igång datan änner jag att jag verkligen inte vill skriva det jag är tvungen att skriva. Samtidigt som jag känner att jag vekligen är mig själv i bloggen tar någon emot. Vad det är vet jag inte? Eller så är jag bara inne en period just nu. Just denna stun då jag vet att min mun öppnats för mycket till för många personer.
Att folk säger åt mig vadag ska göra passar sig inte. Om någon tex skulle säga till mig att jag är "lat som vanligt" så tar jag för det första inte åt mig av vad personen säger. Och för det andra blir jag bara iriterad på personen i fråga. Sånna människor orkar man bara inte med. Så snälla håll käften och sköt era egna liv.
Sen finns det ju en annan kategori människor; Mina Vänner! Hur underbara är dom inte som alltid finns där och allid vill stöta och hjälpa till.
Just nu vill jag intr göra någon, jag vill bara lägga mi i min säng och somna in. Vakna när en bättre dag närmar sig och inte se tillbaka till denna dag.
Varför? Jo för att jag inte orkar. Jag orar inte med mig själv just nu. Ingenting har hänt egentligen men det är bara såhär för mig ibland. Jag orkar inte.
Jag tror jag vill åka någonstans. Någonstans långt bort. Där ingen kan hitta mig. Kanske att jag tar mig en resa långt bort. Och stannar där? Kanske kanske inte. Vem vet. Just nu vill jag iaf göra något. För att slippa tänka. För att slippa anstränga hjärnan för ett tag och appna av. Jag tror bestämmt att jag ska göra en hemlig resa. Jag och minabästa kompisar. Som varken kan prata eller se i färg. Men trots det är dom mina bästa vänner. Mina bästa vänner som tycker exakt som jag. Japp jag tror v tre åker någonstans. Långt långt bort.
Hej svejs!
