Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.

Idag känner jag mig riktigt stolt över mig själv. Jag tog en lång promenad hemifrån mig till märsta station (ca 7km). Tog tåget till väsby och bussen mot sats (mamis jobb). Så nu siter jag här lagom trött och väntar på att mamma ska avsluta ett möte. Då ska vi bege oss mot stinsen, och äta något riktigt gott, det är ett krav från mig och min vrålhungriga mage.

Skulle också bara vilja tilläga, en än gång hur skönt det ska bli att åka iväg i två veckor. Ska bli så skönt att slippa allt folk som gör mig så jävla irriterad. Visst jag kommer sakna mina vänner och dom jag tycker om men dom andra.. usch!

Ikväll blir det myskväll med mami skulle jag tro.. Kanske får besök av någon trevligt person. Det vet man ju aldrig förens dom dyker upp.

Nej nuär jag alldeles för hungrig, kanske får storma in i rummet där mamma sitter i möte och säga åt dom att skynda på litegranna. Jag döör ju snart, förstår dom inte det. Nej tydligen inte. Suck, aja see you!
Puss!