Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.

ojojoj vad roligt det blev alldles nyss. en liten tabbe på en liten grusväg. what ever?

nej men jag kom på en sak. desto mer man tänker desto mer saker kommer man ju på att man vill berätta för folk eller ha hjälp med. men finns det någon som är beredd att lyssna. jag menar det är inte lite man kommer på att man vill prata om när man är ute och går helt själv minst en timme om dagen. tankarna flyger ju runt i huvudet på mig när jag spatserar runt här ute på vägarna i odensala.
och det värsta av allt är ju att jag hade en sådan bra vän en gång i tiden eller ja det var inte så länge sedan. han lysssnade verklkigen på vad man ville säga och vad jag hade att berätta med vart tog han vägen?
han hade ju sådana bra råd och fick mig alltid på bra humör.
ska jag behöva leta upp någon ny sådan underbar människa?

aja det tål att tänkas på, kanske får ha en liten audition här ute på landet..
sätta upp lappar på ica nere i märsta där huvudrubriken lyder "hjälp therese med sina värdsliga problem"
för är det verkligen problem? nej faktiskt inte, det är bara saker jag vill få ur mig. saker som jag verkligen inte kan ha för mig själv.

saker som jag ändå är stolt över...





jag vill att du ska veta att jag tänker på dig!
du din underbart förbjudna människa!